Efter Micko kom det två nya italienska vinthundar. Fråga mig inte varför det blev den rasen igen, jag tror att mormor Carla ville ha en ny Micko. Argo var en otroligt liten söt och graciös herre. Vinto fick vi på köpet, även han en hund som ingen ville ha. Dessa två killar kom in i mitt liv när jag var 14 och gick i åttan. Jag älskade mina hundar och kunde inte fatta varför mina kompisar retade mig för att vi inte hade några ”riktiga” hundar. Dom var ju riktiga för mig.