[vc_row css_animation=”” row_type=”row” use_row_as_full_screen_section=”no” type=”full_width” angled_section=”no” text_align=”left” background_image_as_pattern=”without_pattern”][vc_column width=”1\/2″][vc_column_text]<\/p>\n
Zeb eller Zebben som vi kallade honom blev familjen Str\u00f6mb\u00e4cks f\u00f6rsta hund. Jag hade ju varit tokig i hundar i m\u00e5nga \u00e5r och n\u00e4r v\u00e4l den dagen kom att vi best\u00e4mde oss f\u00f6r att skaffa en d\u00e5 sv\u00e4vade jag p\u00e5 moln. Att det blev en dalmatiner \u00e4r en l\u00e5ng historia. Dels beroende p\u00e5 filmen Pongo och dom 101 dalmatinerna och dels p\u00e5 att jag pryade (nu heter det prao, om det finns kvar) hos en veterin\u00e4r. En dag fick vi en korg full med dalmatinervalpar som skulle vaccineras, det var baske mig det s\u00f6taste jag n\u00e5gonsin sett. D\u00e4r och d\u00e5 best\u00e4mde jag mig f\u00f6r att en g\u00e5ng ha en dalmatin. P\u00e5 den tiden k\u00f6pte man hund genom annonser i morgontidningen. Jag hittade en annons om dalmatinervalpar som var till salu. Tog med mig Filip och min ena syster och k\u00f6rde ut till Andersl\u00f6v. Valde ut den valpen som k\u00e4ndes b\u00e4st och k\u00f6rde hem. Det var inte mycket till planering men s\u00e5 gick det till p\u00e5 den tiden.<\/p>\n
Zebben var en alldeles fantastisk hund. S\u00e5 sn\u00e4ll och l\u00e4ttf\u00e4rd. Filip var ju bara 1 \u00e5r n\u00e4r Zebben flyttade hem till oss p\u00e5 Ekhagegatan i Malm\u00f6. Det var inte helt enkelt med en busig hundvalp och en liten bebis. Som tur var hade vi en stor h\u00e4rlig tr\u00e4dg\u00e5rd som vi kunde sl\u00e4ppa ut Zebben i n\u00e4r man inte hade tid att g\u00e5 ut med honom. Zebben var v\u00e4rldens b\u00e4sta barnvakt, man beh\u00f6vde aldrig vara orolig f\u00f6r att han skulle g\u00f6ra n\u00e5got med barnen. Vi \u00e4lskade dig Zebben men idag har jag d\u00e5ligt samvete \u00f6ver att du alltid kom i andra hand. Men s\u00e5 \u00e4r det nog f\u00f6r dom flesta hundar som v\u00e4xer upp i en sm\u00e5barnsfamilj.<\/p>\n
[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column width=”1\/2″][vc_single_image image=”305″ img_size=”full” qode_css_animation=””][\/vc_column][\/vc_row]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
[vc_row css_animation=”” row_type=”row” use_row_as_full_screen_section=”no” type=”full_width” angled_section=”no” text_align=”left” background_image_as_pattern=”without_pattern”][vc_column width=”1\/2″][vc_column_text] Zeb eller Zebben som vi kallade honom blev familjen Str\u00f6mb\u00e4cks f\u00f6rsta hund. Jag hade ju varit tokig i hundar i m\u00e5nga \u00e5r och n\u00e4r v\u00e4l den dagen kom att vi best\u00e4mde oss f\u00f6r att skaffa en…<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/xn--strmbck-9wa3n.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/307"}],"collection":[{"href":"https:\/\/xn--strmbck-9wa3n.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/xn--strmbck-9wa3n.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/xn--strmbck-9wa3n.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/xn--strmbck-9wa3n.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=307"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/xn--strmbck-9wa3n.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/307\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":309,"href":"https:\/\/xn--strmbck-9wa3n.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/307\/revisions\/309"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/xn--strmbck-9wa3n.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=307"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}